Vernissage: texterna finns längre ned.

Här nedan Åbron som MP3.

01-Track 1.mp3

Singel: Tåg Från och Åbron finns på Spotify

Rustan Johansson gamla gummifabriken Gislaved

                                     

All text Rustan Johansson © 2017. Vernissage. Finns på Spotify!

 Om förlåtelse finns

Kan du förlåta mig?

Kan du förstå?

Kan du förlåta mig?

Jag ville inte så!

Men jag gjorde det ändå!

 Kan du förlåta mig?

Jag visste inte hur det var!

Kan du förlåta mig?

När ingenting finns kvar!

Det finns frågor utan svar

 Om förlåtelse finns så har du mitt ord

Jag vet inte om du vill – eller tror på mig

 

Det är mörkt nu

Jag ser inget ljus

Det är sent nu

Timglaset rinner ut

Ja, natten kommer nu

 

 

Jag släppte din hand


Jag släppte din hand

Livet bytte namn

Jag reste min väg

Jag såg ett annat land

 

Människor jag mött

Har skrivit sitt namn

Livets platser

Har burit mig fram

 

I tidens rum

I ridens sal

Möts vi du och jag

I tidens rum

I tidens sal

Går vi du och jag

Jag vill att du håller min hand

 

Visst, gör det ont

När det brister

Visst, gör det ont

När du misster

 

Jag gick min väg

Men minnen lever kvar

Där finns

Du och jag

 

På Vernissage


Så vacker är din mun

Så hemlighetsfull

Kom här och visa mig

Vem du är

 

Vänd inte bort din blick

Se på mig, som jag är

Min längtans tid du fick

Kom och sätt dig här

 

Mona-Lisa dina läppar dröjer sig kvar

Mona-Lisa så hemlighetsfull du var

 

Det mjuka ljuset

Söker dig

Rör vid mig

Väcker mig

 

 

Min kärlek lämnar aldrig dig

 

Liv och lust

Längtan och dröm

Rum för känslor

Tid och puls

Jag sträcker ut

Fångar din hand

Genom livet

Vi vandra fram

 

Den kärlek jag ger dig

Bär du med dig

Du fick något som

Aldrig lämnar dig

Jag fick något

Som aldrig lämnar mig

Min kärlek lämnar

Aldrig dig

 

Kom bara tid

Kom bara du

Kom bara liv

Det vi lever nu

Rör vid mig nu

Känn min kind

Rör mig varsamt

Somna in

 

Fånga din tid

Fånga dina dagar

Livet ger

Livet tar

Liv och lust

Längtan och dröm

Rum för känslor

Tid och puls

 

 

När löven faller, då faller jag

 

Jag står i parken

Frusna tår rör vid marken

Jag står i vind

Hösten blåser min kind

När löven faller

Då faller jag

Jag faller för dig

Jag faller idag  

 

Jag går i parken

Gula löv prasslar marken

Kvarglömda blad

I frusna träd på rad  

 

När löven faller

Då faller jag

Jag faller för dig

Jag faller idag  

 

När frosten biter

När dimman sveper ån

När kylan kramar

Då längtar jag härifrån

Jag står i parken

Frusna löv prasslar marken

 

 

Blues alienation

 

Vem är jag?

Vem bryr sig om mig?

Om klockan är sju

Behövs jag nu?

Om jag springer fort

Dunkar huvudet mot en port?

 

Är jag den felande länken?

Som ställs utanför

När marknaden är gud och fader

När timman den är slagen

 

Jag måste få andas!

Jag måste få en chans!

Finns kärleken här?

Eller bara tårar av stål?

 

I mitt livs fönster

Ser jag färger i rött

Jag vill måla mitt liv

I de färger mitt hjärta bär

 

Jag vill pröva mina vingar

Flyga långt härifrån

Från en värld som ratar

Från en värld som hatar

 

Om jag kan flyga

 

Jag vill vara en fågel

Flyga högt i det blå

Jag vill se allt

Ovanifrån

Jag vill vara en droppe

Som faller från skyn

Jag vill fukta marken

Jag vill se den nya dagen gry


Så vill jag vara

Ja, så vill jag vara

Så vill jag

Att det skall vara

 

Jag vill vara en å

Bara flyta upp på

Jag vill följa med

Dit strömmarna bär

Jag vill vara ett hav

Jag vill resa på en våg

Jag vill känna jordens salt

I min mun


Jag vill vara en fjäril

Som sitter på en blomma

Jag vill dofta nektan

Jag vill smaka liv

Jag vill vara ett ord

Ett litet ord

Som säger

Fred på jord!

 

Min lilla stad, fågeln och jag

 

Jag vandrar fram i brustna hjärtans land

Ett ljus har slocknat, en fågel kommer fram

Klockorna ringer i kyrkan här bredvid

Skolan är stängd, jag minns denna tid

Jag går genom liten stad

Här var liv igår

Jag och min fågel, stannar till

På ensamhetens torg

 

Höken flyger högt i jakt på sitt byte

Den lilla fågeln har fått fly

Den stora äter den som är liten

När vingen är bruten, slår han till

 

Människor strömmen har tagit till flykt

De söker sig bort, i jakt på något nytt

Affären har slagit igen

Tomma hus är ingens hem

Fabriken har stängt sin port

Min lilla stad förändrades så fort

Vi var ensamma vid hennes grav

Min lilla fågel och jag

 

Så ser jag dig

 

Du kan inte ta

Du kan inte ge

Du kan inte ha

Du kan inte se

Du kan inte bära ett råd

Du kan inte det

Du hann aldrig stanna en stund

Du hann aldrig det

 

Jag hör ett ord

Ett slitet ord

Du flyr i din ånger

Du stänger en dörr

Du gjuter en våg

Sinnen i brand

Du sluter en väg

Ensam på strand


Så ser jag dig

Så rör du mig

 

Så lugnt

Så tyst

Så fridfullt

Så skönt

Du gick din väg

Jag stannade kvar

Jag kan inte hjälpa

Jag är bara glad

 

 

 

 

                                                                                        

 

 

Copyright www.rustan.se